Här ser ni en proppmätt kille. Jag är "imläo" som det heter på thailändska.  Vi var ut och åt i går kväll, vi firade min 10 månaders dag och mormors födelsedag. Mormor fyller inte förrän den 4/4 men hon åker hem i morgon så vi passade på att fira henne. Det passade ju bra att slå ihop våra bemärkelsedagar, jag fyller ju jämt i dag! Det var mamma som slog på stort och bjöd ut oss på 9 floor, samma ställe som vi firade pappas födelsedag på och mammas födelsedag och Max födelsedag...mina föräldrar har ingen fantasi när det gäller att välja restaurang för att fira på, men det gör inget för 9 floor är grymt bra.

Jag hade tyvärr egen mat med mej som mamma, pappa och mormor trodde att jag skulle äta men icke sa Nicke, jag ville ha deras mat i stället. Det slutade med att mamma fick ta lite av sin mat och blanda ut med min mat, då åt jag. När jag inte får som jag vill tar jag i enda från tårna och ger mej inte. Jag fick alltså äta min tråkiga mat blandat med mammas förrätt som var musslor i en krämig sås. Till varmrätt fick jag smaka små, små köttbitar (mikroskopiskt små bitar). Mamma och pappa tror att jag ska få ont i magen om jag äter för mycket kryddad restaurangmat men det är ju det som är gott. Vad vore livet utan krydda!? Ta frukosten t ex, mamma hon är rolig hon, hon tror att jag vill ha samma gamla gröt varje morgon när dom äter bröd från ett bageri med ädelost som mormor hade med sej. Jag spottar ut gröten och kräver ädelost! Mormor tar då en sked och skrapar lite från sitt bröd. Snålt tycker jag men jag blir glad för brödsmulorna och den fantastiska mjukosten. Det är så att jag har bara sju tänder som är på tillväxt och kan inte tugga riktigt än. Dessutom ska små prinsar som jag ta det lugnt med vuxenmat tills vi har vuxit på oss, annars kan man få problem med magen. Jag tror att min läckergom väcktes till liv när vi var i Kuala Lumpur. Jag var liten då men satt med vid matbordet i en barnstol och åt snällt min mat. Mamma gav mej en pytteliten sked med en millimeter bit av en entrecote med persiljesmör på. Pappa utbrast: men vad gör du? Är du inte klok, han (jag alltså) kan ju inte äta entrecote och persiljesmör!! Men, sa mamma han gillar ju det. Att jag gjorde! Smaken av persiljesmöret stannade kvar i min mun länge och jag njöt i stora drag. Min pappa brukar ofta ha rätt men där hade han fel, det är klart jag vill ha vuxenmat. Det smakade underbart, vilken upptäckt. Men fram tills jag har vuxit på mej så får jag traggla på men barnmaten och gröten. Drömma kan man alltid göra och jag drömmer om god festmat med mycket smak.

Sov gott från gormanden