När vi flyttade in i huset "flyttade" grannens hund in till oss. Cola heter hunden och är enligt grannen 4 månader gammal. Vår granne, som är en thai tjej jobbar som mäklare och är inte hemma så ofta. Cola´s mamma bor i huset mittemot Cola och dom hänger ihop på dagarna. Jag är rätt säker på att Cola sover ute på natten för hon vill väldigt gärna stanna inne hos oss när vi går och lägger oss. 

Cola är den mörka hunden och hans mamma är ljusbrun. På morgonen när jag och mamma går till skolan följer Cola med oss och skuttar omkring och är jätte glad. Cola har halsband men inget koppel, men han håller sig bredvid oss hela tiden. Jag är övertygad om att ingen tar med Cola på promenad, han får gå omkring själv utanför huset. Cola hälsar valpigt och vänligt på alla på skolan och stannar tills det är dags för mamma att gå. Den här speciella dagen som jag ska berätta om är ganska spännande. Mamma hade tagit på sig träningskorna och skulle ut på långpromenad. Cola hängde med mamma hela vägen och behövde en långpromenad lika väl som mamma. Dom gick långt och till slut kom dom fram till havet och Cola fick troligtvis se havet för första gången.

Cola hoppade i vattnet och sprang omkring som en liten vilde. Dom gick längs med stranden och några hundar kom farandes mot Cola och undrade vad han varför typ. En del restauranger har hund och dom vaktar noga sin del av stranden. Cola är en valp och la sig platt ner när en stor hund kom farandes. Mamma och Cola gick vidare och mamma tog en masage på stranden. Cola var trött efter promenaden och la sig bredvid mammas kläder. Cola går aldrig ifrån oss men när massagen var slut var Cola spårlöst borta. Mamma ropade och ropade men ingen cola kom. Mamma letade och frågade några turister som hon hade pratat med på stranden tidigare men dom hade inte sett Cola. Mamma gick samma långa promend tillbaka ifall Cola försökte hitta hem men ingen Cola syndes till. Mamma fick stora vatten blåsor på hälarna och kom och hämtade mig i flippflopp. Mamma berättade att cola gått vilse och att det var mammas fel. Mamma sa att nu måste vi ner till stranden och lilla centrumet och leta efter Cola. JAG KAN HITTA HUNDEN!!! JAG HJÄLPER DIG HITTA COLA, sa jag mycket högt. Vi skyndade oss ner till stranden och började fråga om någon sett Cola. Vi visade en bild och några kom ihåg att dom sett Cola och mamma samma morgon. En thai kille som vi frågade sa att han sett hunden längre bort på stranden. Vi började gå och mycket riktigt längre bort på stranden hittde vi en genomsandig och lycklig Cola. Samtidigt kom en av turisterna fram springandes och berättade att dom nyss fått syn på hunden och försökt ropa på den för att dom visste att den var vilse. Nu kan jag sova gott inatt sa turistdamen som var väl insatt i valphistorien. Samtidigt åkte pappa runt med bilen och letade på gatorna ifall cola skulle irra omkring bland trafiken. Vi gick till parkeringen där pappa väntade och jag höll noga koll på Cola.

När vi kom hem badade vi Cola. Han tittade misstänksamt på oss men lät sig skrubbas ren. Mamma pustade ut och sa, tack för hjälpen. Ska han med på fler äventyr blir det i koppel. På kvällen när vi satt på en lokal restaurang kom en annan svensk turist fram och frågade om vi hittade hunden. Hon hade varit på samma massage ställe som mamma och hört att mamma frågade efter hunden. Senare hade hon och många andra sett en hund som ovabrutet hade hoppat omkring bland vågorna och haft så roligt. Hon sa att hon förstod att det måste vara den hunden som mamma letade efter. Cola hade kanske sin roligaste dag hittils, vem vet. 

Kram från Carl