Jag har varit var på kid´s bazaar med Tom och hans storebror Max. Bazaaren hölls på en skola som heter QSI och ligger i stan. Vi stannade till vid ett bord där barn fick göra en egen leksak. Av bara papper och en tråd kunde man göra en snurra. Jag satte mig ner och började måla pappersringarna som skulle bli själva snurran. På ena sidan målade jag svenska flaggan och på den andra sidan använde jag många vackra färger. Jag tog god tid på mig och klockan gick. När jag äntligen var färdig kom Tom och Max, dom hade redan kollat runt bland de andra utställarna medans jag fortfarande satt kvar vid första bordet. Det sista som skulle göras nu var att kontrollera så att snurran verkligen fungerade.

Tack och lov snurrade den perfekt! Jag tog min nya leksak med mig och skulle gå runt lite snabbt och titta på resten av utställningen. Det första jag såg var en kakadua som var sååå fin. Jag fick både mata och klappa fågeln. Pappa har för länge sedan sagt att vi ska ha en pappegoja i villan när den blir klar. Vårt intresse för pappegojor väcktes när vi var på kryssning i somras. Vi var i Dubrovnik och där träffade vi en kille som hade ett helt gäng vackra pappegojor. Vår villa kommer bli rätt stor så vår pappegoja kommer inte att störa eventuella vänner som inte gillar tex kakaduor.

Nog om detta. Tom och Max var sedan länge färdiga och satt i skuggan och väntade. Jag gick vidare och fick syn på en liten, liten röd segelbåt. Jag satte mig i båten och där blev jag sittandes, länge. Mitt i stekande solen satt jag och svetten rann. Jag ville inte gå därifrån. Min mamma kallar mig för Alfons Åberg ibland. Vi fick en bok av faster faster som heter: Raska på Alfons Åberg. Jag har gjort om namnet till: Raskapåpolos! Så fort mamma eller pappa säger åt mig att skynda mig säger jag: RASKAPÅPOLOS!! Jag kan INTE skynda mig. Helt omöjligt. När jag äntligen klev ur den lilla, lilla röda segelbåten satte vi oss och tittade på en boxningsuppvisning. Det var kul att se hur snabb dom var! 

Vi satt i skuggan och tittade. Kan ni tänka er att det var min gamla fröken Amy från P.I.A skolan som öppnat ett boxningställe med gym. Hon blev glad när hon såg mig och sa att jag var välkommen till hennes gym. När uppvisningen var slut gick jag sakta, sakta till bilen och vi åkte hem. Jag ser ingen anledning till att skynda på. RASKAPÅPOLOS tar det lugnt.

Kram från Carl