Jag fick många julklappar, bla en kälke. Det är riktigt roligt att åka kälke, tycker jag. Först drog mamma och mommo mig hela vägen till kälkbacken och sedan fick jag åka nerför backen, helt själv.    

Fortare, fortare! ropade jag. Tjohej, se upp i backen, här kommer jag.      

Vid kälkbacken finns ett litet hus och en eld där man kan torka blöta handskar och grilla korv. Jag tyckte att det var mysigt att sitta där och fika. Pappa och moffa kom efter ett tag och tittade när jag åkte fort nedför backen. Jag lärde mig snabbt att bromsa när det gick för fort. Jag lärde mig också att hoppa med kälken på ett litet hopp som fanns mitt i backen.  

Här ser ni mig med snögubben som min pappa och jag gjorde. Bilden kom på sed men ni ser väl att det är jag och en stor snögubbe? Det är pappas mössa och min halsduk som han har på sig. När stormen kom hit blåste han omkull och gick sönder. Som tur var blåste inget träd ner på huset och inte på sommarstugan heller. Mammas kompis hade mindre tur. Hon blev utan el och vatten i 3 dagar. Hon fick elda i vedspisen och sova i varma kläder. Stackars henne! I dag har jag varit ute och handlat med moffa, mommo och pappa. Det gick bra förutom att jag snavade på en matta på MediaMarket och skrapade näsan. Jag föll rakt på näsan!!! Jag grät inte, jag sa som jag brukar: de gick bra. Det brukar för det mesta gå bra när olyckan är framme för mig, peppar, peppar. Snart är det nyårsafton och på nyårsdagen åker vi mot Stockholm igen. Tiden går så fort, så fort.

Kram från Carl