Igår följde jag med på möte med arkitekten Mone. Vi åkte över hela ön för att träffa Mone på en speciell restaurang. Till den här restaurangen kommer inga turister. Det samlas många ingenjörer och arkitekter här. Jag var så trött, så jag somnade på vägen till mötet och missade tyvärr det mesta. När jag vaknade till, frågade Dong om jag ville gå ner till stranden och titta på krabbor? Jag var så trött, så jag orkade inte följa med ner till stranden. Jag har blivit så kvällstrött, sedan jag började i skolan. När det blir mörkt vi sjutiden börjar mina ögonlock att bli så tunga. 

Min andra dag i skolan gick bättre. Mamma satt i ett hörn och jag hade full koll på henne hela dagen. Jag lekte med dom andra barnen och målade en tavla. 

Kram från Carl

 Här i Thailand har jag en egen laptop. Pappa sitter (ligger) väldigt ofta framför datorn och jobbar. Pappa har alltid fullt upp och får mycket gjort. Jag tog min dator och hoppade upp i sängen och la mig bredvid pappa och sa att jag också skulle jobba. Vi låg bredvid varandra och jobbade ett tag sedan tittade jag på en film istället. Man kan inte bara jobba man måste göra roliga saker också. 

Kram från Carl

Min första dag i skolan blev inte riktigt som jag tänkt mig men den blev ganska bra i alla fall. Skolan var ombyggd och entre´n var flyttad, vi hade ett nytt rum att vara i och min grupp var delad i två delar. Moana var som tur var i min grupp men Sky som är lite äldre än mig var i den andra gruppen. En av lärarna var ny och en av mina fröknar var i den andra gruppen. Till en början tyckte jag att det var roligt att vara tillbaka. Fröken sa till mamma att det var inga problem för mig att komma tillbaka till skolan och att mamma kunde gå och sätta sig i biblioteket och vänta. När jag upptäckte att mamma var borta skrek jag så mycket så att det hördes in till biblioteket och då kom mamma tillbaka. Resten av dagen tyckte jag inte var så rolig och jag sa att jag ville åka hem. Dagen avslutades med lunch och vi får alltid flera små portioner av olika maträtter. Godast den här dagen var thaisoppan. Jag doppade kycklingklubban i soppan och sörplade på så sätt i mig soppan. Då sa en av fröknarna åt mig att använda skeden istället. Till efterrätt fick vi päronskivor och det tyckte jag var gott. Jag ville ha mer och sa som jag då brukar göra: MEEELA!! Ingen förstod så klart vad jag menade. Mamma lärde mig att jag måste säga: more, please. Jag gjorde det och då fick jag lite till. Det är inte lätt när man inte förstår ett ord och ingen förstår vad jag säger. Självklart kommer jag snabbt att lära mig engelska också. Hur ska jag annars få min vilja igenom?

Kram från Carl

(jag har bilder från min första skoldag men dom kommer senare)

Det är roligt när man känner att man är omtyckt. Jag vet att Tiger gillar mig för den jag är och jag tycker om min katt Tiger. När vi träffades igen efter min långa Sverige vistelse så kände vi igen varandra direkt. Det var som att tiden stått stilla och att vi inte varit ifrån varandra alls. Tiger kom och hälsade på mig och sedan somnade han. Vänner för alltid!

Kram fran Carl

  Nu åker charmtrollet. Så är det bara. Men tro mig, jag kommer tillbaka. Större och starkare än någonsin. Nästa gång ni hör från mig sitter jag och äter ris och vickar med tårna i sanden.

Kram från Carl

Nu är sommaren slut och hösten är här. Jag satt och tittade på bilder från sommaren som gått och hittade den här bilden från Skansen. Det var gammelfaster Anita som tog den här bilden. Tänk vad tiden flyger fram när man har roligt.

Min mormor har kommit i dag för att vi ska hinna packa och fixa med allt innan vi åker. I dag fick jag ju inget gjort för jag har varit så dålig. Jag tog ett bad på eftermiddagen men kräktes till och med i badvattnet. Feber rosor på kinderna och irriterad till tusen har jag varit.

Kram från Carl

I dag blev jag väckt alldeles för tidigt och sedan blev allt fel. Jag började kräkas och nu kan jag inte ens dricka ett glas vatten utan att det kommer upp.

Fy bubblan

Kram från Carl

Jag jobbar och jobbar, alla veckodagar är för mig arbetsdagar. Jag är hantverkare, datasnille, städerska, kock och elektriker mm. Att jag kanske är arbetsnarkoman är inget som stör mig ialla fall. Det kanske inte är något problem att jobba så mycket som jag gör? Jag får enormt mycket gjort och är händig som få. Mamma säger att jag är en drömkille. Jag kan nästan allt och det jag inte kan kommer jag att lära mig. När vi städar och tvättar hemma hjälper jag till med en fantastisk energi och jag klagar ALDRIG. Det är helt enkelt roligt att få något gjort.

Kram från Carl