Jag skrev tidigare om en 12-årig pojke som blev skjuten av en man i närheten av där vi bor. Mannen smet i väg till Bangkok där hans fru var för tillfället men åkte tillbaka till Phuket efter bara några dagar. Mannen gömde sig ett tag i Phuket town men ringde efter ett tag till en polischef och angav sig själv. Mannen vågade inte visa sig ute för då skulle han bli skjuten själv för många är väldigt hatisk mot mannen efter det hemska han gjort. Pojkens mamma är som alla förstår helt förkrossad. Jag känner henne lite, pappa har känt mamman länge. Hon har en blomster affär snett mittemot hotellet. Eller rättare sagt ett blomster skjul men hon har alltid vackra blommor där. Alla blommor som hotellet beställer beställs av henne och vi har handlat blommor av henne många gånger. Mamman är alltid så glad och trevlig och ser så rund och god ut! En sån där tant som man bara vill krama när man ser. Min kompis Nueng här på hotellet berättade att mamman har stängt blomsteraffären nu och sitter hemma och gråter framför ett foto av sin son. Det var hennes enda barn och hennes man dog för 4 år sedan. Fy vad livet kan vara orättvist för vissa. Jag får tårar i ögonen och en klump i magen när jag tänker på det som hänt.

Kram Carl