Alla inlägg under november 2009

Av Carl - 18 november 2009 12:16

      

Som jag skrev tidigare så kommer en olycka sällan själv. När jag var på dagis snubblade jag och drog hakan i backen. Det blev en djupt jack och jag var förtvivlad. Na var där och hjälpte mig och ringde snabbt till Dong som berättade för pappa vad som hänt som i sin tur ringde mamma som kom till dagis med gasen i botten. Vi hoppade in i bilen och åkte till en mottagning i Kamala men dom sa att det måste sys så det var bara att fortsätta till sjukhuset. På Bangkok Phuket hospital går det undan vill jag lova. Innan jag hann se nålen låg jag på rygg på en säng och blev fastspänd med en filt som hade kardborrband. Jag skrek i högan sky och Na såg svimfärdig ut. Fem stygn sydde doktorn. Det är många stygn på min lilla haka det. Antibiotika ska jag ta fyra gånger om dagen för infektionsrisken är mycket hög. Doktorn gjorde också rent mitt första sår på pannan som jag fick när jag tippade ner för trappan. Doktorn sa att det var vätska under såret. Jag var mycket upprörd när doktorn sydde ihop såret. En sjuksköterska la en operationsduk över mitt ansikte så jag knappt kunde andas. När mamma skulle dra bak duken lite fräste sjuksköterskan: don´t tuch! Då sa mamma: men han kan ju knappt andas och han ser ju inget! Jag höll på att få panik. Både vara fastspänd, inte se något och få lite luft. Det var för mycket för mig.Tänk dig själv hur det kändes. När jag äntligen fick stiga upp var lakanet blött av svett från min rygg. Det kändes som att jag hade legat där i evigheter men det tog bara några få minuter. Det är tur att jag inte är långsur. Jag blev snabbt på bra humör när jag hittade en stor pool med jätte bamsiga fiskar i. Jag har inte hunnit berätta om MINA fiskar än. Det ska jag snart göra men nu ska jag ringa till mormor och morfar på skypen.

Kram från Carl

ANNONS
Av Carl - 18 november 2009 04:57

  

Så här såg jag ut när jag var påväg till dagis, dagen efter jag ramlade ner för trappan. Som ni vet så kommer en olycka sällan ensam. På dagis ramlade jag igen och slog mig ännu värre. Jag skriver om det lite senare för nu måste jag iväg. Jag har så mycket spring i benen och myror i byxorna. Vi hörs snart.

Kram Carl


ANNONS
Av Carl - 17 november 2009 13:03

  

Så här ser jag ut efter att jag tippat ner från en cement trappa, alldeles själv. Jag satt på hotell trappan och filosoferade bredvid Na och Najana. Mamma stod nedanför på gatan. Jag lutade mig lite framåt och ramlade huvudstupa rakt ner. Tyvärr glömde jag att ta emot mig med händerna. Rakt på huvudet flög jag! Vilken smäll det blev! Pang sa det och sedan låg jag där på marken och undrade vad det var som hände?! Alla kom springandes och såg oroliga ut. Ni ska bara veta vilken bula jag har nu....

Kram från Carl

Av Carl - 17 november 2009 02:45

  

Några säger att vi är väldigt lika. Andra säger att jag liknar andra släktingar. Själv tycker jag att jag blir mer och mer lik min mamma. När jag är hungrig är jag väldigt lik min pappa, det är ett som är säkert...Grrrr!, säger vi då!!

När man minst anar det drar mamma fram kameran och tar en bild. I morse var hon in i sovrummet och fotade mig och pappa när vi låg och sov.

Lika som bär? Avgör själv, kram från Carl


Ps. Jag hoppas att morfar mår bättre och att farmors snuva är borta.

/Carl


Av Carl - 16 november 2009 07:22

 

    

Sist jag var på stranden blev jag bestulen. Det var en varm och skön eftermiddag och jag tog av mig mina byxor och blöjan för att inte blöta ner mig mer än jag redan hade gjort. Helt plötsligt dyker det upp en hund som tar min blöja och springer iväg med den i munnen. En man på stranden trodde att det var en sko och sprang efter hunden. När han förstod att bytet var en blöja gav mannen upp jakten. Jag och några andra på stranden skrattade för det såg så roligt ut. Mannen skrattade också efter ett tag. Jag fick gå med rumpan bar till bilen och där tog jag på mig en ny blöja. Ett gott skratt förlänger livet säger dom.

Kram från Carl

Av Carl - 13 november 2009 04:38

  

Detta är utsikten från huset! Gissa om jag längtar tills det är färdigt. Bygget går framåt men det händer hela tiden saker och allt tar tid. Nu börjar jag så smått ruttna på hotellrummet. Jag vill ha ett eget hem! Pappa kämpar med allt mellan himel och jord varje dag. Han är jätte duktig, tycker jag. Ibland känns det overkligt att vi ska bo i ett hus snart. Jag nyper mig i armen och inser att jag drömmer inte, huset blir snart klart och då kan alla komma och hälsa på!

Välkomna!

Kram från Carl

Av Carl - 11 november 2009 07:30

  

Brrr, kallt men skönt!! En riktigt varm dag är det skönt med en svalkande naken dusch. Här på Surin gate där jag bor kan det bli riktigt varmt mitt på dagen. Vill man inte bada så går det lika bra att ta en dusch.

I går kväll lämnade mamma och pappa mig ensam hemma med Na för att dom skulle äta middag med några kompisar. Det gick kalla kårar efter min ryggrad när det gick upp för mig att mamma och pappa hade dumpat mig hemma med Na. Snacka om kalldusch! Jag blev riktigt förbannad. Jag skrek och bråkade på Na. Na förstod inte vad jag menade. Det enda jag ville var att springa ut och iväg till mamma och pappa. Na tog fram sin mobil för hon vet att jag gillar mobiler men det hjälpte inte. Jag blev bara ännu mera arg. När mamma och pappa kom hem sa tjejerna i receptionen att Carl har varit ledsen och Na och Carl har varit ut till receptionen. Na som inte kan engelska förklarade så gott det gick att jag hade gråtit och skrikit. I morse pratade mamma med Nueng och Nueng sa: jag frågade Na varför Na inte hade ringt efter er i går kväll när Carl var så arg och ledsen. Vadå, sa mamma. Var han så ledsen? Na hade berättat för Nueng att när hon tog fram mobilen för att göra mig gladare hade jag tagit den och kastat den i sten golvet så att den gick sönder. Na hade lite senare gått ut till receptionen och frågat om tjejerna hade vårat telefon nummer men det hade dom inte. Därför hade Na inte kunnat ringa efter mamma och pappa. Mamma och pappa åt middag och trodde att allt gick bra här hemma när det i själva verket var nästan kaos. Jag kan inte med ord förklara hur sviken jag kände mig när jag blev lämnad hemma på det sättet. Nu släpper jag inte mamma med blicken och hon får inte lämna mig en enda sekund.

I dag när vi var på dagiset blev det lite språk svårigheter för mamma och Na. Mamma var glad för att jag var glad och hon sa till Na. Carl is happy today! Na tittade frågande och smått överraskande på mamma och sa: Carl happy birthday today? Mamma sa: no no no, not happy birthday. Jag satt bredvid och log för mig själv. Snälla Na, du känner inte mig. Om det hade varit min födelsedag hade jag redan bjudit dig på tårta.

Puss från Carl

Av Carl - 10 november 2009 17:18

        

Så här vacker kan ett brud par vara! Titta bara så fina dom är! Jag och mina föräldrar blev bjudna på kockens bröllop och självklart var jag inte sen att tacka ja. Det är klart att jag inte vill missa en sådan upplevelse. När vi kom till bröllopet fick vi först skriva en hälsning till brudparet i en bok. Sedan fick vi fota brudparet när dom stod framför ett hjärta av blommor. Efter det fick vi bli fotade tillsammans med brudparet. Blixtrarna smattrade och jag försökte koncentrera mig att titta in i kameran men det var inte det lättaste, för det blixtrade från många håll. I entrén fanns några stora tavlor med fina foton på brudparet. Jag var tvungen att ta ett foto av fotot för det var så vackert. Bröllopet var inte alls som ett bröllop i Sverige. Allt var överstökat på en och en halv timme. Vi fick enormt god mat. Till maten serverades Cola och Fanta. Själva ceremonin hölls på scenen och avslutades med att brudparet skar i bröllopstårtan med ett långt svärd. När ceremonin var över gick brudparet runt och samlade in presenterna. I stället för vaser och brödrostar så lämnar alla ett kuvert med pengar som en present. Det blir förhoppningsvis en bra ekonomisk start för brudparet. Det är upp till var och en hur mycket man vill lämna. Jag drog till lite extra för jag gillar verkligen kocken. Rätt som det var så var lokalen nästan tom. Alla gick hem när brudparet hade varit vid deras bord och tagit emot kuveret. Mamma undrade var kaffet och avecen var, och jag undrade var festen tog vägen. Hur som helst så var det en mycket trevlig kväll som jag aldrig kommer att glömma. Vi lämnade lokalen och sprang över gatan och in på Central och köpte glass. Får man inte efterätt så får man fixa det själv!

Kram från Carl

Presentation

Fråga mig

30 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7 8
9 10 11
12
13
14
15
16 17 18
19
20
21
22
23
24
25 26 27 28 29
30
<<< November 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Carl i Surin med Blogkeen
Följ Carl i Surin med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se